Särskilt stöd i gymnasiet – vad betyder det?

Stödformen särskilt stöd är uppdelad i något som kallas för extra anpassningar samt särskilt stöd. Huruvida en elev behöver extra anpassning eller särskilda stödinsatser, påverkar hur stödet fungerar rent praktiskt.

Vem som har rätt till särskilt stöd i gymnasiet

Alla elever i gymnasiet som har svårt att möta kunskapsmål har rätt till den stödform som kallas för extra anpassningar. Eftersom extra anpassningar ofta är mindre åtgärder räcker de inte alltid till. I de fall som en elev behöver mer stöd i skolan ska det i första hand anmälas till rektorn. Därefter behöver man göra en utredning för att se hur man på andra sätt kan stödja eleven i sina studier.

Vem som har rätt till särskilt stöd i gymnasiet är alla elever som har behov av särskilda stödinsatser för att uppnå målen. Här nedanför kan du läsa mer om vad de olika stödformerna innebär.

Extra anpassningar

Generellt brukar extra anpassningar erbjudas som en första insats till de elever som behöver extra stöd i skolan. Det kan vara mindre stödinsatser som lärare och skolpersonal ofta kan genomföra inom ramarna för den ordinarie undervisningen.

Mindre åtgärder i form av extra anpassningar kan också genomföras utan att det finns ett formellt beslut på plats. Därför behöver eleven inte genomgå någon utredning för att ha få tillgång till extra anpassningar. Den här stödformen kan genomföras i de fall då en elev har svårigheter med att uppfylla de kunskapsmål och betygskriterier som finns.

Särskilt stöd

Stödformen särskilt stöd är mer omfattande insatser än vad extra anpassningar är. Det handlar om åtgärder som lärare och skolpersonal kan ha svårt att genomföra inom den ordinarie undervisningen.

Särskilt stöd för gymnasieelever kräver ett beslut av skolans rektor och att eleven har genomgått en utredning om särskilt stöd. Hur en sådan utredning går till kan du läsa mer om längre ner i texten. Särskilt stöd kan ges antingen som ett komplement till, eller istället för, den vanliga undervisningen.

Vad betyder särskilt stöd?

Elever i gymnasiet kan få särskilt stöd för att möta skolans kunskapsmål. Med hjälp av stödet ska alla elever kunna utvecklas i skolan utifrån sina egna förutsättningar. Det särskilda stödet ska därför anpassas efter den enskilda individen och kan således se olika ut. Exempel på särskilt stöd gymnasium kan vara att:

1. Tillhandahålla studiestöd i specifika ämnen
2. Specialpedagogiska insatser
3. Möjlighet till undervisning enskilt eller i mindre grupper
4. Anpassat gymnasieprogram

Så fungerar särskilt stöd i gymnasiet

Det särskilda stödet för elever i gymnasiet utgår från ett individanpassat åtgärdsprogram. Beroende på vilket stöd eleven är i behov av, kan stödinsatser handla om exempelvis regelbundet stöd av en specialpedagog eller att gymnasieeleven får ett reducerat eller individuellt anpassat program.

Ett gymnasieprogram kan individanpassas genom att vissa kurser byts ut. Ett reducerat program kan erbjudas för den elev som har stora studiesvårigheter som inte kan lösas genom andra stödinsatser. Tänk dock på att vid ett reducerat program kan skolan inte utfärda en gymnasieexamen.

Måste en elev ha en diagnos för att få särskilt stöd?

Stödformen som innefattar extra anpassning och särskilt stöd kräver inte att eleven har en diagnos. I enlighet med Skolverkets regler får en diagnos som exempelvis dyslexi, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd eller autismspektrumtillstånd, språkstörning eller dyskalkyli aldrig vara ett krav för att en elev ska få särskilt stöd.

På samma sätt får heller inte en diagnos användas som en beskrivning av vilka stödbehov som en elev har när skolan gör en utredning om särskilt stöd. Stödinsatserna ska alltid vara noga anpassade efter individen.

Utredning om särskilt stöd

En utredning om särskilt stöd bör genomföras skyndsamt för att så snabbt som möjligt kunna ge eleven rätt stöd. Det är rektorn på skolan som beslutar om hur utredningen ska gå till och hur pass omfattande den behöver vara.

En utredning för särskilt stöd i gymnasiet är till för att förstå vilka svårigheter en elev har. Utredningen är alltså inte till för att besluta om eleven har rätt till stöd eller ej. Syftet med utredningen är att kunna individanpassa stödet för att på bästa sätt kunna hjälpa eleven.

Det är antingen en kurator, specialpedagog eller skolsköterska som genomför en utredning om särskilt stöd.

Åtgärdsprogram vid särskilt stöd gymnasium

Efter en utredning om särskilt stöd är det rektorn som beslutar om ett åtgärdsprogram. Där framgår det vilket särskilt stöd som eleven behöver och hur de behoven ska tillgodoses i undervisningen.

Ett åtgärdsprogram ska sedan regelbundet följas upp för att utvärdera hur stödinsatserna fungerar. Om eleven fortsätter att uppleva svårigheter i undervisningen kan åtgärdsprogrammet behöva omformas. Därför behöver de åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet vara konkreta och gå att utvärdera av såväl skolpersonal som av föräldrar och eleven själv.

Det är också viktigt att det finns ett skriftligt åtgärdsprogram så att en elev eller föräldrar har möjlighet att överklaga ett beslut.